Hundar - Lära Om - Lära nytt

06.06.2025

Nu är det inte bara hästar som är min stora passion. Jag har levt med Rhodesian Ridgeback i över 20 år, både från valpstadiet till att nu tagit emot en adopterad RR på 7 år. Att vara en del av av valpens start i livet är många gånger lättare då man har möjlighet att tillsammans skapa en framtid som inkluderar allt från att lära sig saker, det sociala samspelet och miljöträning samt vilken typ av relation man önskar tillsammans med sin kära hund. 

Att adoptera en hund, som i detta fall var 5 1/2 år och redan till viss del hade formats i sitt tidigare hem, kan vara en liten utmaning. Detta är ju något som vi ofta även stöter på i hästarnas värld om vi tar emot en foderhäst eller köper en häst. Och om det är så att hästen eller hunden inte har umgåtts med sin människa utifrån ett belöningsbaserat perspektiv med positiv förstärkning så blir det en helt ny situation där man helt enkelt ofta får börja om från början. Men går det att lära om?

Mitt svar är: JA.. det finns alla möjligheter att lära om, att skapa nya stigar i det mentala landskapet där nya nervförgreningar skapas och inlärning kan ske. Det hela bygger på 3 faktorer utifrån mitt sätt att se det hela. 

1) Djuret

2) Metoden

3) Människan och viljan/intresset till att lära om och att lära nytt

I mitt fall med min adopterade RR Torstein så bytte vi namn för att skapa en ny energi kring det. Vi lade även bort allt som handlade om ryck, drag, dominans och gick från halsband till sele. Nu är Torstein oerhört matglad och det utnyttjar jag så klart i situationer där han ska lära om och där jag vill befästa genom positiva förstärkningar. Det går fint att använda andra verktyg i stället för matkulor eller nyttigt naturligt hundgodis. Jag valde att tänka Valp med honom. Allt för att börja om från början och skapa vår relation som bygger på ett mjukt samspel där han får vara med att uttrycka vad han tycker om saker och ting. Det är för att han ska känna att han har en egenkontroll och inte hamna i underläge med en känsla av dominans, igen. Tillit och trygghet är A & O. Vi har jobbat steg för steg med allt från basic att gå med löst hängande koppel, lyssna på / känna av subtila små lyft i kopplet. Komma på inkallning, att lära sig att det belönar sig att skvallra på allt som rör sig snabbt på marken typ harar, ekorrar istället för att dra när jakt instinkten kickar in. 

Hundmöten är ju ofta något som de flesta tycker är jobbigt och speciellt när hunden är stor och väger en hel del. Torstein väger 54 kg och det är mer än vad jag väger. Även om jag hade vägt mer så önskar jag inte att en hund drar, liten som stor. Även här ska vi ha ett fint och mjukt samspel som bygger på respekt och tillit till varandra. Hundmöten är inte ett problem för Torstein idag då vi har jobbat mycket med att träna på, med positiv förstärkning, hur vi kan vara vårt allra bästa i dessa möten tillsammans som ett ekipage. I början arbetade vi mycket med att vända efter ett hundekipage så att Torstein fick lukta i doftspåret. Detta med ca 50 meters avstånd. Att möta andra hundar handlar mycket om att förebygga och att vi som ägare är närvarande i situationen för att också kunna vägleda hunden igenom det hela. Dels genom vår egen energi men även genom att förmedla de rätta signalerna. I december -25 så har Torstein varit hos mig i 2 år. Han har gjort en stor förändring från att ha ansetts som så stark att 4 personer måste hålla honom när han önskar att dra. Att han inte går att ha i närheten av mat för han blir för exalterad och svår att hantera och snor mat. Att ha problem med att ta mot besök hemma för att han går upp i stress och börjar äta på saker. Att inte kunna sitta kvar i bilen en stund själv. 

Idag så har han som sagt sele på sig utan problem och han är oerhört lyhörd och lyssnar på små signaler. Jag har gått med en bruten stortå nu i 6 månader och med krycka - Torstein går så fint och förstår mitt dilemma. Han väntar fint på sin mat, jag kan lämna köket med mat på bordet och han är helt problemfri kring att ha med på café och restaurang. Jag har medvetet arbetat med att endast ta hem någon vän på besök som är van med hundar i lugn takt och tänkt långsiktigt mål. Det går bra tack vare att jag gett honom rätt förutsättningar för att klara av situationen (jag har ingen vetskap kring hur hans förra ägare har gjort då Torstein uppvisade stress kring det när han kom till mig). Jag har utgått från beteendet han solklart visade och tänkte utifrån hans perspektiv samt hur jag har gjort i mina föregående situationer när jag har haft valpar. Inga korrigeringar utan jag har introducerat lösningar för att Torstein ska kunna få en kanal som är rätt för honom att kunna frigöra sin inre stress. Bilen klarar han utan problem att sitta i själv idag. 

Jag väljer ordet Vägleda när det gäller både hundar, hästar och människor. För när det kommer till orsaken många gånger kring djuren och avvikande beteende så handlar det ofta om att de har blivit missförstådda just på grund av avsaknad av rätt vägledning, okunskap, att inte ha blivit hörda och/eller sedda. Djuren gör alltid så gott de kan utifrån de förutsättningar de har som vi människor har skapat och vi människor utgår som oftast ifrån de kunskaper och erfarenheter vi har. Men det kan bli så mycket mer om vi öppnar upp för att lära om och lära nytt där harmoni och lyhördhet får ta plats. Där vi ser våra djur som individer med sina stora hjärtan, utan ego och agendor. 

Jag hjälper till mycket med det jag brinner för på distans. Ett kärt minne jag har är kring 2 hundar i samma hushåll som inte kunde vistas tillsammans då bråk och missämja uppstod. Jag pratade med båda hundarna separat i samtal på distans enligt ägaren önskemål då hon väldigt gärna ville lösa situationen och inte behöva bli tvungen att göra sig av med någon utav hundarna. Jag fick en kort tid efter samtalet med hundarna en underbar liten film på hur de lekte tillsammans och hade det helt underbart ihop. Det värmer långt in i själen och gör mig så glad. 

Slutligen så är djuren så villiga till att jobba med och för oss men vi behöver även göra vår egen del i detta. Att våga tänka nytt - att kliva in i kanske okända metoder för att skapa helt nya förutsättningar. Att tillsammans med våra djur tänka harmoni, balans, glädje, lek, tillit. Att våga ge varandra utrymme för att växa på nya platser i ny jord. Att inte alltid ha ett fast mål i sikte utan att låta vägen leda till något som vi kanske inte kunde drömma om. 

Känner du att du sitter fast och kanske önskar något mer utav er relation med hund och/eller häst?

Saknar du verktyg för att uppnå ditt nästa steg med ditt djur? 

Har du stött på patrull och inte vet hur du på bästa sätt kan lösa situationen? 

Vad det än må vara så är du hjärtligt välkommen att höra av dig genom att sända in ett litet mejl via kontaktsidan. 

Varmt Välkommen!

Lena